LITE INFO OM KENNEL AROUND
Det började 1996 då min första Petit satte tassen i det Löfgrenska hemmet.
Kenneln startade upp i samband med min första PBGV-kull 2001. Kennelnamnet kommer
av att en Petit ska vara "around" = tillgänglig. Den ska under jakt arbeta i bra kontakt med sin förare och detta är något jag värnar och arbetar för i min avel.
Avel är något vi ser väldigt seröst på då någon ska köpa och leva med det vi föder upp och
har förväntningar och förhoppningar som man definitivt inte vill grusa. Det finns ingen del som är viktigare än någon annan då allt hänger ihop - mer än man kan tro.
Att de ska jaga är ju en självklarhet då det är en jakthundsras men de kan inte jaga om de är
sjuka så den biten går inte att tulla på. Om de är dåligt byggda exteriört så håller de inte
för en dag i skogen vilket medför hältor och andra krämpor. Sist men inte minst så ska man
ju faktiskt leva med sin hund alla årets dagar, även när det inte är jakt. Så temperamentet är även det av yttersta vikt.
Vi gör alltid våra kombinationer med sikte på att det ska bli en
FRISK - JAKTDUGLIG - GLAD & SUND PETIT.
Själv är jag uppfödd i en familj där min far alltid jagat mycket av det mesta. I brist på söner (den "stackaren" begåvades med 4 döttrar) så fick jag redan i unga år följa med ut på jakt.
Även om jag är uppväxt med hund så kunde familjens ilskne tax inte kallas jakhund.
Han blev överlycklig när far tog fram geväret men hade ingen som helst fallenhet för det jaktliga.
Det hade däremot vår jaktiller Rudolf!
En höjdpunkt var när Rudolf blev min och jag fick gå som illerförare på jakterna,
jag var bara 10 år men smart nog att ta 2:50/kanin dom sköt för honom.
Många kaniner blev det.
Med Rudolf lärde jag mig otroligt mycket och framför allt värdet av att ha en jaktkompis
som samarbetade till fullo. Rudolf kom på inkallning och var alltid tryggt nerstoppad i sin låda när dagen var slut.
Värdet av detta samarbete har jag kvar än idag. Eftersom jag oftast är iväg på bjudjakter är det av yttersta vikt att mina hundar samarbetar bra och kommer tillbaka till mig efter avslutat drev.
När jag flyttade hemifrån var det brukshundar för hela slanten och jag tävlade
bruks och lydnad med både schäfer och riesenschnauzer. Det blev några
utställningar åxå och min riesen blev bl.a. BIR med CERT på Sofiero.
På nybörjarkursen i lydnad blev vi bästa ekipage av 23 startande och du ser oss
stolt posera för omslagsbild på klubbens tidning.
Hästar är och har alltid varit ett stort intresse för hela min familj. Själv har jag haft förmånen att få äga en alldeles underbar arabhingst som hette Nyanz.
Jag köpte honom som en 5-månaders baby och hade honom i 5 år. Han tävlades några gånger i både banhoppning och i terränghoppning.
Trots mitt stora intresse för jakt, djur och natur så har jag inte blivit färdig med
hela min jägarexamen. Teorin var rolig och intressant och den klarade jag galant men
det där med gevär har jag ingen fallenhet för. Jag har gjort några halvhjärtade försök
men insett att jag är urdålig på att skjuta. Jag trivs allra bäst med att "bara" få gå som
hundförare och då får jag för det mesta en riktigt härlig naturupplevelse.
Är det inte jaktsäsong så är jag ändå i skogen minst en gång om dagen för promenad
med hundarna och ibland tar jag en extra runda i sällskap med kameran. Det är ett annat
stort intresse som går väl i hand med det första.
2007 träffade jag Markku då jag sålde en valp till hans son, Patrik. Vi bor nu i Öxabäck som ligger ca 30 minuters körning från Ullared, Borås, Svenljunga.
Markku älskar livet med hundar, jakt och uppfödning. Han är en mycket en uppskattad
drevprovsdomare och har dömt flera SM (Petit-SM - Basset-SM och Småhunds-SM).
/Annicka
Är det något ni undrar över vad gäller kenneln, rasen eller jakt så är ni välkomna att ringa.