LITE INFO OM KENNEL AROUND

Det började 1996 då min första Petit satte tassen i det Löfgrenska hemmet.

Kenneln startade upp i samband med min första PBGV-kull 2001. Kennelnamnet kommer

av att en Petit ska vara "around" = tillgänglig. Den ska under jakt arbeta

i bra kontakt med sin förare och detta är något jag värnar och arbetar för i min avel.

 

Avel är något jag ser ytterst allvarligt på då någon ska köpa och leva med det jag föder upp och

har förväntningar och förhoppningar som jag definitivt inte vill grusa. Det finns ingen del som

är viktigare än någon annan då allt hänger ihop - mer än man kan tro.

Att de ska jaga är ju en självklarhet då det är en jakthundsras men de kan inte jaga om de är

sjuka så den biten går inte att tulla på. Om de är dåligt byggda exteriört så håller de inte

för en dag i skogen vilket medför hältor och andra krämpor. Sist men inte minst så ska man

ju faktiskt leva med sin hund alla årets dagar, även när det inte är jakt. Så temperamentet är

även det av yttersta vikt. Att det sedan inte alltid går som vill är ju inget man kan råda över.

Jag gör alltid mina kombinationer med sikte på att det ska bli en

FRISK - JAKTDUGLIG - GLAD & SUND PETIT.

 

Själv är jag uppfödd i en familj där min far alltid jagat mycket av det mesta. I brist på söner (den

"stackaren" begåvades med 4 döttrar) så fick jag redan i unga år följa med ut på jakt.

Även om jag är uppväxt med hund så kunde familjens ilskne tax inte kallas jakhund. Till trots att

han blev överlycklig när far tog fram geväret så hade han ingen som helst fallenhet för det jaktliga.

Det hade däremot vår jaktiller Rudolf!!!

En höjdpunkt var när Rudolf blev min och jag fick gå som illerförare på jakterna,

jag var bara 10 år men smart nog att ta 2:50/kanin dom sköt för honom :o)

Många kaniner blev det.

Med Rudolf lärde jag mig otroligt mycket och framför allt värdet av att ha en jaktkompis

som samarbetade till fullo. Rudolf kom på inkallning och var alltid tryggt nerstoppad i sin låda

när dagen var slut.

Värdet av detta samarbete har jag kvar än idag. Eftersom jag oftast är iväg på bjudjakter är det av

yttersta vikt att mina hundar samarbetar bra och kommer tillbaka till mig efter avslutat drev.

 

När jag flyttade hemifrån var det brukshundar för hela slanten och jag tävlade

bruks och lydnad med både schäfer och riesenschnauzer. Det blev några

utställningar åxå och min riesen blev bl.a. BIR med CERT på Sofiero.

På nybörjarkursen blev vi bästa ekipage av 23 startande och du ser oss

stolt posera för omslagsbild på klubbens tidning.

 

Hästar är och har alltid varit ett stort intresse för hela min familj. Själv har jag haft

förmånen att få äga en alldeles underbar arabhingst som hette Nyanz.

Jag köpte honom som en 5-månaders baby och hade honom i 5 år. Han tävlades

några gånger i både banhoppning och i terränghoppning.

 

 

Nyanz ställdes ut med flera topplaceringar både som 1- och 4-åring.

På bilden är vi i Axvalla där blev han 2:a i sin klass.

 

2007 träffade jag min älskade Markku och numera bor vi i Öxabäck. Även Markku brinner för

Jakt - Hundar - Avel - Utställning.

 

Trots mitt stora intresse för jakt, djur och natur så har jag inte blivit färdig med

hela min jägarexamen. Teorin var rolig och intressant och den klarade jag galant men

det där med gevär har jag ingen fallenhet för. Jag har gjort några halvhjärtade försök

men insett att jag är urdålig på att skjuta. Jag trivs allra bäst med att "bara" få gå som

hundförare och då får jag för det mesta en riktigt härlig naturupplevelse!!!!

Är det inte jaktsäsong så är jag ändå i skogen minst en gång om dagen för promenad

med hundarna och ibland tar jag en extra runda i sällskap med kameran. Det är ett annat

stort intresse som går väl i hand med det första :o)

 

/Annicka

 

Är det något ni undrar över vad gäller kenneln, rasen eller jakt så är ni välkomna att ringa mig!!